För alltid i mina minnen

Idag försvann en av mina viktigaste följeslagare från min sida, detta då min älskade Nova fick somna in i mina föräldrars knän.

Hur jag än försöker formulera mig så kan jag inte skriva om sista tiden med henne. För jag kommer inte minnas henne som gammal, jag kommer minnas henne som den hysteriska valpen som inte blev vuxen fören vid tio års ålder. Jag kommer minnas henne med ett leende på läpparna när jag går i skogen, är vid sjön eller ställer mig på träningsplanen. Till och med när jag ser en hare fly i fjärran kommer jag stanna upp och le vid tanken på alla gånger Nova försvunnit efter. Alla ställen i Hölö kommer vara fyllda med minnen av henne och hennes galna påhitt samt otroliga personlighet. För om det fanns mycket av något i den hunden så var det personlighet.

Tårarna rinner ned för kinderna då jag tänker på att jag aldrig kommer få se henne igen. Jag tänker på hur mycket hon har betytt för mig både som person och som hundtränare, för jag skulle helt klart inte varit samma person utan henne. Min älskade galna spaniel som gjorde allt för en godis och en tennisboll, min trogna följeslagare genom vått och torrt. Vi har upplevt så mycket tillsammans, men det fanns så mycket mer jag vill dela med dig. Jag kommer föralltid att sakna dig.

R.I.P.

Morkullans Höstsonat

1999-11-13 2013-12-12

Min läromästare, min träningskompis,  min bästa vän!

Livet kommer aldrig bli detsamma utan dig <3

One Response to “För alltid i mina minnen”

  1. Verkligen fint skrivet. Kramar om hårt <3


Leave a Reply